Det här är förmodligen inget någon kommer förstå sig på, eftersom det är ett väldigt internt skämt. Låt oss säga såhär, jag säger väldigt väldigt ofta "jag vet inte". Inte till exempel: "Varför känner du så?" "Jag vet inte". Utan mer *Vilken fråga eller samtalsämne som helst* Jag: Blablbalbnablbablbablablbalbalabla osv osv osv osv och sen, ALLTID SOM AVSLUT, vare sig jag är helt säker på min åsikt eller whatever det handlar om säger jag, jag vet inte. Summan av kardemumman; mina berömda sista ord kommer förmodligen bli "Jag vet inte".
En bit kaka, Svettigt, Omöjligt
/C.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar