Det var sista kvällen på emmaboda och jag stod och prata med en av grannarna som jag aldrig tidigare pratat med under hela veckan, även fast vi tydligen bott bredvid varandra hela tiden. Han hade lite dregen-i-backyard babies-stil, inte så charmerande. Vi stod där och pratade när jag plötsligt kom och tänka på att det var sista kvällen och att jag säkerligen aldrig i hela mitt liv kommer träffa den här personen igen. Så jag gick ner på knä tog av en av ringarna jag hade på fingret och frågade om han ville gifta sig med mig. Han svarade "ja", tog min ring men fick inte på den på fingret. Så jag tog tillbaka den och sprang lycklig till Carmen och berättade den roliga nyheten (att jag klarat av ”fria till en främling-uppdraget”)
En bit kaka, Svettigt, Omöjligt
/ Moa
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar